*

          

          

          

 

 [For English version, press here]

 

Senaste nytt:

2019-04-09

Nu erbjuder kunskapsnätverket gratis femidom-prenumeration!

Ett antal kvinnor har efterfrågat information om och tillgång till ”femidom”, också kallat ”female condom”. Kunskapsnätverket erbjuder nu en gratis prenumerationstjänst där du får ett antal femidomer hemskickade fyra gånger per år. Läs mer

Du kan börja prenumerera på femidomer genom att fylla i dina uppgifter i formuläret nedan. Du kan även välja att motta kondomer i samma utskick.

Om femidom: femidom är  ett skydd av mycket tunn plast eller latex som kan sättas in i slidan eller analen innan samlag. Om du lever med smittfri hiv (har omätbara virusnivåer) finns ingen risk för att hiv överförs vid sex, men på samma sätt som kondom skyddar femidom dig och din partner från att få sexuellt överförbara infektioner (STIer) samt mot graviditet. Fördelen med femidom är att den kan sättas in flera timmar innan samlag och att du själv har kontroll över hur och om du vill använda den. Du kan läsa mer om femidom här.

Utskicken från oss är neutrala och det framgår inte på paketet att det innehåller femidomer/kondomer. Det kostar inget att få utskick och dina uppgifter delas inte med andra. Om du vill avsluta prenumerationen kan du helt enkelt skriva till oss på info@kunskapsnatverk.se

 

2019-03-08

8 kvinnor på 8 mars

Cirka 18 miljoner kvinnor lever med hiv i världen idag. Med anledning av Internationella kvinnodagen 8 mars delar åtta av dem med med sig av sina erfarenheter av att leva med hiv i Sverige. Läs mer

I en kampanj på Facebook och Instagram sprider kunskapsnätverket, tillsammans med Noaks Ark Stockholm kvinnornas berättelser.

Dela gärna och ta del av kampanjen här.

Uppdatering 2019-03-11:
Under helgen 8-10 mars exponerades totalt 100 415 personer för kampanjen på Instagram och Facebook.
Internationella kvinnodagen är utmärkt tillfälle att uppmärksamma dessa berättelser. Kvinnors erfarenheter av att leva med hiv bör dock delas och ges utrymme årets alla dagar.

Bildresultat för venus symbol

 

2019-02-01

Ny avhandling om sexuell hälsa hos kvinnor som lever med hiv

Den 1 februari disputerade Ewa Carlsson-Lalloo med avhandlingen Sexuality in women living with HIV vid Göteborgs universitet. Syftet med avhandlingen var att undersöka aspekter av sexualitet och reproduktion hos kvinnor som lever med hiv i Sverige idag. Läs mer

Carlsson-Lallos avhandlingsresultat baseras på flera delar: en metasyntes, dvs en systematisk granskning och analys av 18 kvalitativa studier och en intervjustudie med 18 kvinnor som lever med hiv. Det bygger även på inhämtning av data från kvalitetsregistret InfCareHIV om sexuell tillfredsställelse (nöjdhet med sexualliv med eller utan partner), en studie där man undersökte eventuella samband mellan omätbara virusnivåer och sexuell tillfredsställelse (inget sådant samband kunde påvisas) och där 3798 kvinnor och män som lever med hiv i Sverige svarade på frågan om sexuell tillfredsställelse samt en studie som undersökte självrapporterad sexuell tillfredsställelse hos kvinnor som lever med hiv i Sverige.

Avhandlingen konstaterar att hivdiagnosen påverkar sexualiteten negativt för kvinnor och att det finns behov av att lyfta frågor som rör sexuell hälsa och reproduktion som en del av att diskutera hälsa i stort. De negativa effekterna är sammanlänkade med omgivningens attityder och kunskap (eller okunskap) om hiv och hur det överförs, eller inte överförs.

“Resultaten visar hur sårbara kvinnor som lever med hiv i Sverige är vad gäller sexualitet och barnafödande och att faktorer såsom kontextuella och hälsorelaterade aspekter påverkade hur kvinnorna upplevde och levde ut sin sexualitet och sitt barnafödande. Sexualitet som en del av hälsa behöver lyftas inom vården för att hela kvinnan som lever med hiv ska ses. Detta gäller för all vårdpersonal och alla aktörer som arbetar med hiv för att rätt slags intervention och stöd ska kunna ges.”

Avhandlingen finns att läsa på https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/57906

Bildresultat för venus symbol

 

2018-12-10

Kunskapsnätverket önskar God Jul och Gott Nytt År!

2018 närmar sig sitt slut och vi vill tacka för i år och för att du deltagit i kunskapsnätverkets aktiviteter under året. Hösten har varit innehållsrik och inleddes med att projektgruppen utökades med tre nya kvinnor.  Läs mer

Projektgruppen består numera av Queen, Lina, Inger, Jayne och Paula.

I oktober hölls en temakväll om klimakteriets olika sidor och vi fick internationellt besök i form av Jackie Morton från EATG för en föreläsning om kvinnors delaktighet i hivforskning.
Den 25 oktober kom sexologen Suzann Larsdotter och barnmorskan Åsa Enervik till kunskapsnätverket för en kväll på temat Klimakteriet – bara besvär eller nya möjligheter? Det blev en lyckad kväll som lyfte både de positiva och negativa aspekterna av klimakteriet och vad man kan göra för att minska eventuella problem.
Den 8 november anordnade vi tillsammans med PG Väst och Noaks Ark Göteborg & Västra Götaland en temakväll i Göteborg med föreläsning av Maria Reinius Lindberg, sjuksköterska och forskare vid Karolinska Institutet. Hon presenterade resultat från sin avhandling om hivrelaterad stigma och pratade om livskvalitet för personer som lever med hiv i Sverige idag.
Det hölls även en workshop med temat Vad är viktigt för kvinnor som lever med hiv idag? och några av de punkter som deltagarna lyfte var vikten av att träffa andra tjejer/kvinnor som lever med hiv, att bli respekterad och professionellt bemött och det borde ges mer utrymme att prata om hiv i skolan.
Tidigare under året har vi bland annat ordnat en temakväll om kring rättigheter, diskriminering och bemötande i vården och haft en kampanj i samband med internationella kvinnodagen 8 mars.
Här kan du läsa mer om 2018 års alla temakvällar.

Sammanslaget visar utvärderingar från årets aktiviteter att 81 % av respondenterna tyckt att den aktuella aktiviteten i sin helhet varit mycket bra. Totalt har 86 % svarat att de förbättrat sin kunskap jättemycket eller ganska mycket om det tema som har behandlats.

 

I juli gick den 22:a internationella aidskonferensen, AIDS2018 av stapeln i Amsterdam. Posithiva Gruppen och Kunskapsnätverk för kvinnor som lever med hiv har tagit fram en rapport med texter på några av de teman som låg i fokus på konferensen. Den finns nu att läsa här  och på www.posithivagruppen.se

Kunskapsnätverk för kvinnor som lever med hiv ser fram emot 2019 och hoppas att du vill följa och delta i våra kommande event. Håll utkik här på hemsidan för senaste nytt om vårens aktiviteter.

Vi hoppas även nå fler kvinnor som lever med hiv, i olika åldrar och med olika bakgrund. Vet du någon som kan vara intresserad av våra aktiviteter? Tipsa dem gärna om kunskapsnätverket!

Bildresultat för venus symbol

 

2018-11-20

Stigma, livskvalitet och vad som kan vara viktigt för kvinnor som lever med hiv i Sverige idag

Den 8 november anordnade kunskapsnätverket tillsammans men PG Väst och Noaks Ark Göteborg & Västra Götaland en temakväll i Göteborg. Maria Lindberg Reinius föreläste, och medlemmar i projektgruppen anordnade en workshop. Läs mer

Maria Lindberg Reinius, sjuksköterska och forskare vid Karolinska Institutet (KI) presenterade resultat från sin avhandling om hivrelaterad stigma och pratade om livskvalitet för personer som lever med hiv i Sverige idag. Därefter hölls en workshop på temat Vad är viktigt för kvinnor som lever med hiv idag? Deltagarna lyfte bland annat vikten av att träffa andra kvinnor som lever med hiv och att forskning om kvinnor och hiv prioriteras.

Maria Lindberg Reinius pratade om att det på senare tid har diskuterats ett fjärde 90-mål: ett mål om livskvalitet. Sverige var ett av de första länderna i världen att uppnå UNAIDS 90-90-90-mål som innebär att 90 % av alla som lever med hiv ska vara diagnostiserade, att 90 % av dessa behandlas och att 90 % av dessa ska ha omätbara virusnivåer och därmed vara smittfria.

Maria Lindberg Reinius är just nu med i en forskningsgrupp som arbetar med just livskvalitet för personer som lever med hiv. Genom enkätinsamlingar och intervjuer av personer som lever med hiv har det, under studiens gång, påvisats att trots tillgång till behandling är livskvaliteten hos personer som lever med hiv lägre än genomsnittet i Sverige. Maria Reinius avhandling sätter den hälsorelaterade livskvaliteten i relation till självrapporterat stigma hos personer som lever med hiv där det bland annat framkommer att personer som har ett självpåtaget stigma har sämre emotionell livskvalitet. Även om många av de tillfrågade personerna i studien uttryckte att de inte tänker på sin hiv egentligen, så uttryckte samtidigt de flesta att de upplever en social svårighet där de brottas med oro kring tankar om huruvida de ska berätta om sin hiv eller inte.

Kunskap om smittfri hiv måste nå allmänheten
För att minska stigmat kring hiv framhöll Maria Lindberg Reinius vikten av att nå ut med information till allmänheten om att omätbara virusnivåer innebär oöverförbar hiv, O=O eller smittfri hiv samt att se över lagar och förhållningsregler som kan vara diskriminerande för personer som lever med hiv. Det är också viktigt att sätta upp gemensamma mål för att livskvaliteten ska bli bättre för personer som lever med hiv samt mäta livskvalitet och upplevelser av stigma över tid för att följa utvecklingen.

Vikten av att möta andra som lever med hiv
På workshopen med temat Vad är viktigt för kvinnor som lever med hiv idag? listade deltagarna följande punkter:

  • Att möta andra tjejer/kvinnor med hiv.
  • Att bli respekterad och bli professionellt bemött.
  • Att inom skolläroplanen ha ett skolämne i grundskolan som gav utrymme att pratade mer om hiv.
  • Att prioritera forskning och kvinnor.
  • Att uppdatera kunskapen om hiv kontinuerligt.
  • Att synliggöra äldre kvinnor med hiv (hänger ihop med bemötande, respekt, acceptans).
  • Att betona hälsoperspektiv vad gäller både det fysiska och det sociala.
  • Att agera med respekt och förståelse gentemot kvinnor som lever med hiv.
  • Att prata om kärlek.
  • Att prata om bemötandet i situationer då någon är multisjuk. Tex: När man kommer till en läkare så vill man bli bemött med kunskap och inte förvirring vilket lätt kan uppstå när man är multisjuk. Alla är mest proffs på bara ett område och det är väldigt energikrävande att alltid behöva gå till flera olika läkare för att få en komplett läkarbedömning. Problem när sjukvården mer och mer jobbat åt specialistinriktade läkare.
  • Att gå till gynekologer som är insatta i hiv-frågan som kvinna.

Om du inte hade möjlighet att delta på temakvällen men har frågor, tips eller tankar om ämnena som diskuterades så är du välkommen att skicka dem till info@kunskapsnatverk.se.

Bildresultat för venus symbol

 

2018-11-03

Klimakteriet – bara besvär eller nya möjligheter?

Den 25 oktober fick kunskapsnätverket besök av barnmorskan Åsa Enervik och sexologen Suzann Larsdotter för en temakväll om både de positiva och negativa aspekterna av klimakteriet och vad man kan göra för att minska eventuella problem.  Läs mer

Klimakteriet, eller övergångsåldern, kallas den period när man går från att ha mens och vara fertil till att sluta vara det. Hormonbalansen i kroppen förändras eftersom östrogenproduktionen minskar kraftigt. För många innebär det besvär men för andra kan klimakteriet upplevas som något bra.

Suzann och Åsa pratade om att man kan känna väldigt olika inför klimakteriet. Man kan tycka att det är jobbigt, både känslomässigt och kroppsligt. Kanske känner man sig inte bekväm med hur kroppen förändras eller när det händer saker i kroppen som inte går att kontrollera, som till exempel plötsliga svettningar. Ett av de vanligaste klimakteriebesvären är att man upplever stora temperaturväxlingar i kroppen i form av så kallade värmevallningar. Torra slemhinnor och sömnsvårigheter är också vanliga problem.
Även om de flesta får någon form av symptom eller besvär så kan man även uppleva klimakteriet som positivt. Om man till exempel haft jobbiga menstruationer, med rikliga blödningar och smärta kan det verkligen vara en befrielse.

När händer det och hur länge pågår det?
Åsa berättade att det är individuellt hur länge klimakteriet pågår, och det finns ingen tydlig gräns för när det slutar och börjar men för de flesta inträffar det när man är mellan 40 och 55 år gammal.
Man kan säga att klimakteriet börjar cirka fem år innan sista menstruationen och kan fortgå under ganska lång period men för många brukar eventuella besvär minska och försvinna cirka fem år efter sista mensen. När man får sin sista mens så kallas det för menopaus. Att man har haft menopaus vet man först efter något år eftersom man då kan konstatera att man inte längre får mens. För många kan mensen vara oregelbunden, och komma och gå under en ganska lång period.

Klimakteriekalas eller klimakteriekris?
De fysiska besvär som man vet har en direkt koppling till klimakteriet och som alltså beror på minskad östrogenproduktion är sömnsvårigheter, svettningar eller temperaturväxlingar i kroppen och torra slemhinnor i vaginan. Vissa upplever även andra saker som humörsvängningar, försämrat minne, ont i lederna, torr hud, oro och minskad sexlust.
När det gäller kvinnor som lever med hiv kan det vara svårt att veta vad som är klimakterierelaterat och vad som är biverkningar av mediciner och hiv men det kan vara så att de förstärker varandra.
Hur mycket besvär man får är väldigt olika, vissa får mycket och andra märker knappt av något. Klimakteriebesvär är ärftligt så det kan vara så att man kan se på sin mamma och mormor om man själv kommer få mycket eller lite besvär, men det kan också skilja sig.
Åsa och Suzann berättade att även om besvär är vanligt så upplever en del även att de mår bättre på många sätt när de kommit in i klimakteriet. Man kan få ökad självkänsla, känna sig tryggare i sig själv eftersom man har mer livserfarenhet eller får ett mer avslappnat förhållande till sin kropp. Man kanske får ökad sexlust och tycker att det är skönt att inte längre behöver oroa sig för att bli gravid.

Vad kan man göra för att minska besvär?
Om man har besvär så bör ta kontakt med läkare för att få hjälp och se om man kan få hormonbehandling, så kallad HRT. Hormonbehandlingen innebär att man får östrogen och det ges då i form av tabletter, plåster och gel. Man kan även få gulkroppshormon, så kallade gestagener. Behandlingen är som mest effektivt om den sätts in tidigt och kan hjälpa mot värmevallningar, svettningar, sömnsvårigheter och för de flesta hjälper det väldigt bra.
Man kan även få lokal hormonbehandling om man har besvär från vagina och urinvägar, till exempel att det känns torrt och kliar. Då behandlar man med till exempel kräm, vagitorier eller vaginalring.
Vissa är oroliga för hormonbehandling för att de hört att östrogen kan öka risken för cancer och blodproppar men Åsa berättade att man inte behöver oroa sig. Det görs alltid en individuell bedömning innan man får östrogen och det ges inte om man har haft blodpropp eller har en ökad risk för att få blodpropp, har eller har haft bröstcancer eller cancer i livmoderslemhinnan och inte heller om man har eller har haft kärlkramp, hjärtinfarkt eller stroke.
Alternativ till medicinsk behandling är mindfullness och avslappning. Övningar med fokus på andning minskar besvär och ökar välbefinnandet. Även träning har visat sig ha god effekt på klimakteriebesvär och gärna sådan träning så man blir så svettig att måste duscha efter. Att träna 45 minuter tre gånger i veckan och då stora muskelgrupper, varvat med raska promenader hjälper för många.

Glidmedel kan vara till hjälp om man har torra slemhinnor. Det finns olika sorter att välja på, till exempel vattenbaserade, silikonbaserade, parfymfria och sådana som ger en värmande och stimulerande känsla.

Klimakteriet, lust och sex
Enligt Världshälsoorganisationen, WHO är sexuell hälsa en rättighet. Undersökningar visar att äldre kvinnor vill ha mer sex och intimitet än de har snarare än att de skulle ha tappat intresset. Samtidigt visar studier att kvinnor statistiskt sett faktiskt upplever en minskning av sexuell lust i samband med klimakteriet men det kan bero på psykologiska och sociala aspekter som att man inte känner sig bekväm i kroppen eller att man har torra slemhinnor vilket kan göra att sex blir obehagligt även om man känner lust. Suzann tycker att om man har minskad eller ingen sexlust så kan börja med att ställa sig frågan Har jag lust att ha lust? Om man har lust att ha lust och inte har det så är det ett problem, men annars är det ju inte det.
När man blir äldre kan det ta längre tid att bli upphetsad vilket bland annat beror på åldersförändringar i blodkärlen. Därför kan det vara viktigt att ha tålamod och ge både sig själv och eventuella partners mer tid. Att prata med varandra och kommunicera kring sex – hur och vad man vill och försöka vara intim på andra sätt, genom till exempel kramar och kyssar kan också vara bra.
Suzann tipsade även om hjälpmedel och sa att när synen och hörseln blir sämre så tycker vi att det är självklart att skaffa glasögon eller hörapparat. Man kan tänka likadant med lust och tillåta sig själv att ta hjälp med sexlivet. Det kan handla om glidmedel, vibratorer och andra ”sexleksaker” eller om upphetsande, erotiska noveller, bilder och filmer.

Om du inte hade möjlighet att delta på temakvällen men har frågor till kunskapsnätverket eller till Suzann och Åsa så är du välkommen att skicka dem till info@kunskapsnatverk.se.

Bildresultat för venus symbol

 

 

2018-10-17

Föreläsning med Jackie Morton om kvinnor i hivforskning

Fredagen den 12 oktober anordnade Kunskapsnätverk för kvinnor som lever med hiv ett event med Jackie Morton som var med och startade projektet ’Metrodora – Meaningful Engagement of Women in HIV Treatment Research’ hos organisationen EATG (European AIDS Treatment Group). Läs mer

Jackie Morton pratade om hur forskare och kvinnor som lever med hiv kan samarbeta för att förbättra hivforskningen.
Håll utkik här på hemsidan, en sammanfattning av eventets innehåll publiceras inom kort!

 

Hitta alla nyheter i Senaste Nytt-arkivet

 

Bildresultat för venus symbol

 

Kunskapsnätverkets senaste delningar på Instagram: