DINA RÄTTIGHETER

Är du hivpositiv och identifierar dig som kvinna? Nedan har vi försökt samla information om dina rättigheter i Sverige på olika områden. Några rättigheter gäller för alla som bor i Sverige, medan andra gäller specifikt för kvinnor och/eller hivpositiva.

För dig som är papperslös eller asylsökande finns vissa undantag. Du kan läsa mer om undantagen under den sista rubriken på denna sida.

 

Tryck på de olika rubrikerna för att läsa mer om dina rättigheter

Inom hiv-vården

Som hiv-positiv har du rätt till gratis läkarbesök, provtagning och behandling som har direkt betydelse för överföring av hiv. Behandling av andra sjukdomar* är inte gratis, och man betalar vanlig patientavgift för sina besök. Medicin som en läkare har skrivit ut och som bedöms minska smittsamhet (eller hämma smittämnet), har du också rätt att få gratis. Som hiv-positiv har du även rätt till psykosocialt stöd (till exempel samtal med psykolog eller kurator).

Du som lever med hiv får förhållningsregler från din behandlande läkare. Du har enligt smittskyddslagens kapitel 4 § 3 rätt att överklaga (klaga på) förhållningsreglerna. Det betyder bland annat att du som har en välfungerande behandling kan fråga läkaren om du kan undantas från informationsplikten**.

Kort sammanfattning:

  • All behandling och medicin relaterad till hiv är gratis.
  • Du kan prata med din läkare om ändring av dina förhållningsregler.

* sjukdomar som ej ingår i smittskyddslagens lista över ”allmänfarliga sjukdomar”
** informationsplikten = att man måste informera sina sexpartners om sin hiv

Källor: Medibas, Hiv-Sverige/RFSL, Smittskyddslag (2004:168)

 

Inom allmänvården

För vård som inte direkt har att göra med hiv, kan man vända sig till sin vårdcentral. När man besöker vårdcentralen eller annan öppenvård* betalar man en avgift för besöket. Avgiften kan variera beroende på om besöket är hos primärvården, akutvården eller specialistvården. I Stockholm betalar man 200 kronor för besök hos läkare på vårdcentralen eller hos närakuten. För besök hos sjukhusens akutmottagning betalar man 400 kronor, och för besök hos läkare på specialistmottagning betalar man 350 kronor. Om du bor i ett annat län än Stockholm kan priserna variera.

Varje gång man betalar för besök i öppenvården registreras det elektronisk. Om man har betalat 1100 kronor totalt under en period på 12 månader, når man gränsen för ”frikort”, och ”högkostnadsskyddet” börjar gälla. När man har frikort behöver man inte betala mer för läkarbesök i öppenvården under det som står kvar av de 12 månaderna. Läs mer om frikort här.

Det finns även högkostnadsskydd för läkemedel (mediciner) som man får på recept. Högkostnadsskyddet innebär att man inte ska betala mer än 2 200 kronor för läkemedel under en period på ett år (12 månader). Detta år kallas en högkostnadsperiod.

Några besök i öppenvården är alltid kostnadsfria (gratis). Det gäller bland annat:

  • Besök på mödravårds- och barnavårdsmottagningar (MVC och BVC)
  • Mammografiscreening i åldersgruppen 40 – 74 år
  • Besök i skolhälsovården (inkluderat de vacciner som erbjuds där)
  • Besök för barn och ungdomar (normalt fram till 20-årsdagen)
  • Besök i öppenvården för patienter som fyllt 85 år

Kort sammanfattning:

  • Vanligt läkarbesök kostar 200 kronor.
  • Du ska inte betala mer än 1100 kronor för läkarbesök per år.
  • Du ska inte betala mer än 2200 kronor för mediciner per år.
  • Besök hos barnmorskan för dig som är gravid är gratis. Förlossning är också gratis.  

* öppenvård = all vård som inte kräver att du blir inlagd på sjukhus

Källor: www:1177.se (1, 2 och 3)

 

Inom tandvården

Om du inte har några symptom som du tror är relaterade till hiv, kan du gå till behandling som vanligt i den allmänna eller privata tandvården. Om du upplever tandproblem relaterade till din hivinfektion kan du bli remitterad till någon av folktandvårdens mottagningar för infektionstandvård.

Du som är bosatt i Sverige har rätt till allmänt tandvårdsbidrag från och med den 1 juli det år du fyller 22 år. Allmänt tandvårdsbidrag innebär att du varje år mottar 600 eller 300 kronor i bidrag som kan användas till tandvård. Personer som är mellan 22 och 29 eller över 65 år gamla, får 600 kronor om året. Personer mellan 30 och 64 år får 300 kronor. Du kan spara ditt tandvårdsbidrag i ett år, men inte längre. Läs mer här.

Det finns även ett särskilt tandvårdsbidrag på 600 kronor per halvår (1200 kronor per år). Det särskilda tandvårdsbidraget kan bland annat ges till personer med muntorrhet på grund av långvarig läkemedelsbehandling eller personer med immunosupprimerad (nedsatt immunsystemfunktion) på grund av läkemedelsbehandling. Underlag (läkarintyg) och salivprov krävs. Läs mer här.

I tandvården finns också ett högkostnadsskydd, men det fungerar inte helt på samma sätt som högkostnadsskyddet i den allmänna sjukvården. I tandvården måste man själv betala alla kostnader upp till 3000 kronor. Om man måste ha tandbehandling för mer än 3000 kronor, kommer beloppet över 3000 ersättas med 50%. Ersättning på 50% gäller för belopp mellan 3000 och 15000 kronor. Om du måste ha tandbehandling för över 15000 kronor ersätts beloppet över 150000 med 85%. Beloppen som ersätts utgår från ett referenspris, så det är rekommenderat att undersöka om den tandläkare man använder har priser som är högre eller lägre än referenspriset. Läs mer här.

Vissa patienter har även rätt till det som kallas ”tandvård till patienter med särskilda behov av tandvårdsinsatser” via Landstinget. Om man ingår i målgruppen för denna stödinsats kan man få tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift (högst 1100 kronor), avgiftsfritt eller mot en viss avgift. I en rapport från Socialstyrelsen i samband med tandvårdsreformen som infördes 1999 framgår att patienter med ”symptomgivande hiv-infektion” ingår i den här gruppen.

Kort sammanfattning:

  • Om du inte har symptom som du tror är relaterade till hiv kan du gå till vanlig tandläkare.
  • Man kan få pengar av staten för att gå till tandläkaren. Vuxna får 300 kronor per år, unga och äldre får 600 kronor per år.
  • Om man har speciella problem kan man ansöka om att få mer pengar (1200 kronor per år).
  • Om du måste betala mycket hos tandläkaren (mer än 3000 kronor) får  du hjälp. Staten (Försäkringskassan) betalar för delar av behandlingen (50% eller 85%).
  • Några som har symptomgivande hivinfektion kan ansöka om att få billig eller gratis tandvård.  

Källor: Noaks Ark, Försäkringskassan (12 och 3), Riksdagen, Socialstyrelsen

 

Inom mödrahälsovården och förlossningsvården

Det är fullt möjligt för hivpositiva att skaffa barn. Om du är gravid och lever med obehandlad hiv, finns det risk för att hiv överförs till barnet. Om du däremot har en välfungerande behandling, är risken minimal. Om du inte själv redan behandlas, inleds behandling med läkemedelsprofylax i graviditetsvecka 14-18. Om du är gravid och redan har en pågående välfungerande behandling, fortsätter oftast behandlingen som vanligt.

Dit man åker om man är gravid kallas oftast ”barnmorskemottagning” eller ”mödravårdscentral” (MVC). Man har rätt att besöka MVC fler gånger under graviditeten. Första besök är ofta mellan vecka 6 och 12, och sedan en gång per månad fram till vecka 20/25. Från vecka 30 kan du gå på kontroll varannan vecka. Du har rätt till en första gratis ultraljudsundersökning under graviditetsvecka 18-20. Man kan även fråga sin barnmorska om att få träffa andra som ska bli föräldrar för att få socialt stöd. Besök på barnmorskemottagningen är alltid gratis, och man kan själv välja vilken barnmorskemottagning man vill gå till, i mån av plats. Om du inte är nöjd med din barnmorskemottagning kan du byta.

Du som lever med hiv och är gravid har rätt till extra uppföljning under och efter graviditeten. Ett team bestående av infektionsläkare, gynekolog, barnläkare, barnmorska och kurator följer upp dig och det kommande barnet. Mätning av virusnivån görs var tredje månad, samt innan förlossning. Syftet är att få ner eller hålla virusnivån till mindre än 50 kopior/ml.

Det blir allt vanligare att hivpositiva väljer vaginal förlossning. Om du har en välfungerande behandling eller om HIV-RNA är mindre än 50 kopior/ml, rekommenderas vaginal förlossning. Du kan dock få kejsarsnitt om du hellre vill det. Om HIV-RNA är mer än 50 kopior/ml rekommenderas kejsarsnitt i graviditetsvecka 37-38.

I Sverige rekommenderas hivpositiva att inte amma. Det framkommer bland annat i smittskyddsläkarnas smittskyddsblad med patientinformation om hiv.

Om du önskar skaffa barn men har svårt att bli gravid, eller om du inte skulle vilja bli gravid genom samlag, finns det alternativ. Man kan till exempel göra heminsemination. Om du inte är hivpositiv medan din partner är det, kan du och din partner få provrörsbehandling och spermatvätt. I Sverige är det tyvärr inte tillåtet med assisterad befruktning/IVF om den som vill bära barnet är hivpositiv. Vid Reproduktionsmedicin på Karolinska Huddinge i Stockholm finns det dock ett forskningsprojekt som kan ge denna möjligheten. Du kan läsa mer om forskningsprojektet här. IVF för hivpositiva kvinnor är tillåtet i andra EU-länder, till exempel i Danmark.

Om du önskar avbryta en graviditet kan du kontakta en abortmottagning eller en gynekologisk mottagning. Det är du som är gravid som bestämmer om du vill göra abort eller inte. Du har rätt att göra abort fram till 18:e graviditetsvecka utan att berätta för någon varför du vill göra det. Om du gör en abort kostar det samma som vid besök till en specialistläkare, ungefär 350 kronor. En avgift på 200 eller 350 kronor kan tillkomma vid medicinsk eller kirurgisk abort på mottagning.

Kort sammanfattning:

  • I dag är det möjligt att både bli gravid eller göra någon gravid när man har hiv utan att barnet får hiv.
  • Hiv är inget hinder för att bära och föda barn, oavsett om en själv eller en eventuell partner har hiv.
  • All vård och behandling på MVC är gratis.
  • Om du lever med hiv får du uppföljning av ett speciellt team, och virusnivån mäts regelbundet.
  • Om virusnivån är låga (mindre än 50 kopior/ml) kan du välja vaginal förlossning.
  • Amning rekommenderas ej i Sverige.
  • IVF för hivpositiva är inte tillåtet i Sverige, men man kan göra det privat till exempel i Danmark. Om du bor i Stockholm kan du även ha möjlighet att få IVF-behandling genom ett forskningsprojekt.
  • Du kan göra abort fram till 18:e graviditetsvecka utan att förklara för någon varför du önskar det.

Källor: HivUpdated, 1177.se, InternetmedicinBristol-Myers Squibb, Noaks Ark, Smittskyddslagen, Avgiftshandboken SLL, Smittskyddsläkarföreningen

 

På jobbet

Du har rätt att välja vilket yrke du vill, oavsett hivstatus. Din läkare bedömer i samråd med smittskyddsläkare om du får förhållningsregler som angår arbetet, men det är mycket ovanligt att det förekommer förhållningsregler angående arbete. Om du på grund av din hiv-status måste avsluta ditt arbete enligt Smittskyddslagen har du rätt till smittbärarpenning (ekonomiskt stöd) från Försäkringskassan. För vissa yrken, till exempel inom polisen och militären, krävs det att man svarar på hälsodeklarationer i samband med utbildning eller anställning. Vissa länder ger inte arbetstillstånd till personer som lever med hiv. Här kan du läsa mer om vilka visumrestriktioner som gäller i olika länder.

I Sverige får du som har hiv inte diskrimineras på arbetsplatsen eller i arbetslivet. Om du diskrimineras på din arbetsplats på grund av din hiv-status, bör du kontakta Diskrimineringsombudsmannen.

Kort sammanfattning:

  • Man ska inte mista sitt jobb på grund av sin hiv-diagnos, och om man blir avskedat är det diskriminering
  • I några speciella fall kan människor som har blodkontakt i jobbet mista jobbet, och då har man rätt till ersättning

Källor: Noaks Ark, FörsäkringskassanDiskrimineringsombudsmannenThe Global Database on HIV related travel restrictions

 

Som ung, elev eller student

Du som är ung kan kontakta ungdomsmottagningen i ditt län om du har frågor kring sex och relationer, preventivmedel eller mobbning. Det finns olika ungdomsmottagningar i alla Sveriges län, och den hjälp man mottar där är kostnadsfri. Åldersgränsen för vem som kan få hjälp hos ungdomsmottagningen varierar från län till län, och ibland även från mottagning till mottagning. Vanligast är en övre åldersgräns på 23 eller 25 år. På ungdomsmottagningen har du bland annat rätt till preventivmedelsrådgivning, och du kan också kan få akut p-piller, så kallat dagen efter-piller. Du behöver inte vara rädd för att bli anmäld om du har haft oskyddat sex – de som jobbar på ungdomsmottagningarna har tystnadsplikt. Här kan du läsa mer om ungdomsmottagningarna i Stockholm.

Som hivpositiv har du givetvis rätt att gå i skolan och studera. Om du diskrimineras i skolan eller på utbildningsplatsen på grund av din hivstatus är det ett brott på diskrimineringslagen, och du bör kontakta Diskrimineringsombudsmannen.

Varje kommun har ansvar för att erbjuda alla barn skola efter behov. En kommun kan aldrig avsäga sig ansvaret med åberopande att barnet har hiv. Vårdnadshavare till barn i skolan har ingen skyldighet att upplysa om barnets/elevens hivstatus, men enligt Stockholm läns riktlinjer för förskola och skola ska behandlande läkare informera vårdnadshavare om att denne inför skolstart bör informera skolhälsovård om att barnet bär på en blodsmitta. Läkaren har alltså skyldighet att ge rekommendationen till vårdnadshavaren, men vårdnadshavaren är inte tvungen att informera skolhälsovården.

Kort sammanfattning:

  • Om du är under 23 eller 25 år gammal (olika åldersgränser gäller i olika län) har du rätt till gratis preventivmedelsrådgivning och dagen efter-piller hos ungdomsmottagningen
  • Du har rätt att gå i skolan eller studera utan att diskrimineras, och du eller din vårdnadshavare (för de som är under 18 år) behöver inte upplysa om din hivstatus, även om det rekommenderas 

Källor: Stockholms Stad, lista över ungdomsmottagningar i Stockholm, Vårdgivarguiden

 

Med sjukersättning

Av de som fick sin hivdiagnos före år 1996 var det många som fick det som då kallades förtidspension, och som numera heter sjukersättning. Sjukersättning är en ersättning för personer som troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Den som har sjukersättning kan få det till och med månaden innan man fyller 65 år. För att ha rätt till sjukersättning måste man vara försäkrad i Sverige, och det finns även krav på att man hade försäkring i Sverige när man blev sjuk. Man är försäkrad i Sverige om man bor eller arbetar i Sverige.

Om du bor utomlands kan du fortfarande få sjukersättning om du har bott eller arbetat tillräckligt länge i Sverige innan du flyttade utomlands. Om du bor i ett EU- eller EES-land ska du vända dig till pensionsorganet där. Annars kan du vända dig till Försäkringskassan.

Om du har haft sjukersättning i minst ett år och vill prova på att arbeta kan du ansöka om något som heter ”vilande sjukersättning”. Med vilande sjukersättning har du kvar rätten till sjukersättning under en viss period, så att du kan prova på att jobba. Om du jobbar får du utbetald 25 procent av den ersättning som är vilande, förutom den lön du tjänar. Du kan ha vilande sjukersättning i högst två år.

Kort sammanfattning:

  • Den som inte kan och troligen aldrig kommer att kunna arbeta på grund av sjukdom, kan ha rätt till sjukersättning
  • Om du har bott eller jobbat i Sverige kan du även har rätt till sjukersättning om du bor utomlands
  • Du kan ha vilande sjukersättning i upptill två år

Källor: Försäkringskassan

 

Som pensionär

I Sverige finns det ingen fast pensionsålder, men man kan börja ta ut hela eller delar av sin pension från och med den månad man fyller 61 år. Man har rätt att arbeta fram till 67 års ålder.

Alla som arbetat eller bott i Sverige får allmän pension, men hur mycket man får i allmän pension beror på hur mycket man har betalat i skatt. Pensionen grundas alltså på personens inkomster. Inkomster betyder dock inte enbart lön. Till exempel räknas arbetslöshetsersättning, sjuk- eller aktivitetsersättning och föräldrapenning också som inkomst.

Många personer som diagnostiserades med hiv innan de effektiva medicinerna kom på 90-talet, fick sjukersättning (tidigare ”förtidspension”). Sjukersättning räknas som inkomst och är alltså pensionsgrundande, men många upplever att pensionen blir låg. Personer som har låg pension kan ansöka om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Personer som har haft liten eller ingen inkomst i Sverige kommer att få låg eller ingen inkomstgrundad pension. Man kan dock få ”garantipension” som är ett grundskydd. För att ha rätt till garantipension måste man ha varit bosatt i Sverige i minst tre år. För att få full garantipension måste man ha bott i Sverige i minst 40 år.

Kunskapsnätverk för kvinnor som lever med hiv arrangerade en temakväll kring ämnet pension och rättigheter hösten 2017. Här kan du läsa mer om vad som framkom under temakvällen.

Kort sammanfattning:

  • Du har rätt att börja ta ut din pension från 61 års ålder
  • Allmän pension baseras på dina inkomster, såsom lön, olika former av ersättning och föräldrapenning
  • Du som har låg pension kan ansöka om extra stöd
  • Du som har haft låga eller inga inkomster i Sverige kan ändå ha rätt till garantipension

Källor: Pensionsmyndigheten (1, 2, 3 och 4)

 

För dig som är papperslös eller asylsökande

I Sverige uppskattar man att det finns mellan 10 000 och 35 000 papperslösa – det vill säga personer som befinner sig i Sverige utan tillstånd. Du som är papperslös i Sverige har rätt till viss landstingsfinansierad hälso- och sjukvård enligt en lag från 2013 (Lag 2013:407). Enligt lagen har du som är papperslös och som är över 18 år rätt till: vård som inte kan anstå*, mödrahälsovård, abort och vård vid abort, samt preventivmedelsrådgivning. De olika landstingen kan också välja att erbjuda vård utöver det som följer av lagen. Papperslösa barn under 18 år har alltid rätt till: fullständig hälso- och sjukvård, regelbunden fullständig tandvård, samt läkemedel (alltså vård i samma omfattning som erbjuds dem som är bosatta inom landstinget). För dig som är papperslös eller asylsökande gäller egna subventionerade (rabatterade) patientavgifter. Patientavgifterna regleras efter en förordning från 1994, och du kan hitta patientavgifter som gäller för papperslösa och asylsökande här. Högkostnadsskyddet för sjukvård gäller inte för dig som är papperslös.

Sjukvårdssystemet erbjuder dessutom en gratis allmän hälsoundersökning till alla asylsökande som registreras via Migrationsverket. På hälsoundersökningen erbjuds ett hivtest, som är frivilligt. Om du testar positivt för hiv får du rätt till behandling. All vård relaterad till hiv är tillgänglig och kostnadsfri för alla. Det gäller också för dig som är papperslös eller asylsökande. Du kan inte tvingas lämna landet för att du är hivpositiv.

Du som är papperslös eller asylsökande och som inte förstår svenska har rätt att få hjälp av en tolk när du besöker vården eller tandvården. Det är gratis. Sjukvårdspersonal och tolkar har dessutom tystnadsplikt.

När det gäller tandvård kostar en behandling för dig som är asylsökande 50 kronor om det är tandvård som inte kan vänta. Behandlingen ska då ske hos Folktandvården eller hos en tandläkare som tillhör en vårdgivare som landstinget slutit avtal med. Även för dig som är papperslös/är i Sverige utan tillstånd kostar behandling hos tandläkare 50 kronor om det är tandvård som inte kan vänta. Behandlingen ska då ske hos tandläkare som är anslutna till det statliga tandvårdsstödet. Asylsökande och papperslösa barn och ungdomar under 18 år har rätt till regelbunden fullständig tandvård, avgiftsfritt.

Asylsökande och papperslösa barn har enligt lag rätt att gå i skolan från och med höstterminen det år barnet fyller sex år fram till avslutade gymnasiestudier, om gymnasiestudierna påbörjats innan ungdomen fyllt 18 år. Rätten gäller även barn och ungdomar som fått besked om utvisning.

Oftast är det så att papperslösa i Sverige inte har rätt till ekonomisk bistånd såsom försörjningsstöd. I socialtjänstlagen finns det dock utrymme för att bistå papperslösa personer. Vissa kommuner har fattat beslut om att ge fullt försörjningsstöd till papperslösa barn, visst försörjningsstöd till papperslösa vuxna i akuta situationer, samt skyddat boende till papperslösa kvinnor i utsatta situationer.

Kort sammanfattning:

  • Du som är papperslös har rätt till akutvård, mödrahälsovård, abort och vård vid abort, preventivmedelsrådgivning, samt vård och behandling enligt Smittskyddslagen (inkluderar hivbehandling)
  • Hivbehandling är gratis för alla, oavsett uppehållsstatus 
  • Egna patientavgifter inom sjukvården och tandvården gäller för papperslösa och asylsökande 
  • Papperslösa och asylsökande har rätt till kostnadsfri tolk i möten med vården
  • Asylsökande och papperslösa barn har rätt att gå i skolan
  • Några kommuner erbjuder ekonomisk bistånd såsom försörjningsstöd till papperslösa personer

*Läs mer om vad som räknas som ”vård som inte kan anstå” här

Källor: Regeringskansliet/Lagrummet.se(Förordning 1994:362)Regeringskansliet/Lagrummet.se (Lag 2013:407), Regeringskansliet/Lagrummet.se (Lag 2008:344), 1177.seRöda Korset, Migrantinfo.seFlyktninggruppernas Riksråd/FARR, RFSL, Vårdgivarguiden, Socialstyrelsen

 

Bildresultat för venus symbol

[want to read this page in English? Press here]